MENY
du hade något som ingen annan hade.
du var så speciel, du gjorde mig glad liksom.
Jag hoppades att du inte skulle vara som alla andra.
men jag hade fel, eller?
du lämnade i alla fall mig.
första gången för att du ville ha tillbaka din gammla tjej,
och jag förstod det, ni hade liksom varit ihop i runt ett-två år.
men jag väntade och ville ha dig tillbaka.
och du kom tillbaka,
jag blev så jävla glad.
för när jag var med dig kunde tiden liksom stanna och inget kändes jobbigt.
men när jag tog med mig min kompis endag till dig för jag ville visa upp dig.
jag var stolt över dig på riktigt.
men det hela slutade med att du helt plötsligt ville ha henne.
det gjorde ont, men jag hoppades att du skulle komma tillbaka som förra gången.
men problemet var att det tog tid,
och jag saknade dig och allt blev hur jobbigt som helst.
alla jävla nätter med gråt och en känsla av att vara värdelös.
men jag lärde mig att tänka bort dom tankarna.
men när jag trodde jag glömt dig så strulade du med min bästa vän på valhall.
jag kommer aldrig glömma det...
sen igår så skrev du helt plötsligt till min kompis att hon skulle fråga om jag ville träffa dig.
helt ärligt trodde du det själv?
jag kan inte förstå hur du tänker.
men nu säger du att du vill ha tillbaka mig.
men hur ska jag veta att det inte blir som förra gången?
även om du säger att det inte blir så, hur vet jag det?
fan vad jag saknar allt som vi en gång hade.
allt vi en gång gjorde.
inget finns kvar knappt minnena ens,
det var du som satte dig i detta.
och jag kan inte lita på dig igen.
så jag vill att du ger mig tid att tänka.
så att jag kan tänka klart.
för allt är helt konstigt,
klart jag saknar dig,
men är det värt allt igen,
för kanske blir jag sviken igen?
fast satsar du aldrig vinner du heller aldrig något.
0