Igår kväll var de riktigt jobbigt när jag skulle lägga mig, förstod först inte.. 

Trodde jag fått i mig något jag inte tålde, fick tungt att andas, det kliade i halsen och i händerna mellan fingrarna.. 

Snart kliade hela kroppen.

Så jag gick för att duscha. 

Mina andetag gjorde allt ondare att ta och dem blev allt kortare. 

Snart mer eller mindre kippade jag efter andetagen.

I duschen inser jag att jag har inte ätit något konstigt, betapreden (allergi medicin) borde hjälpt nu i så fall. 

Jag får tryck över bröstet och det sticker i fingrar och fötterna, jag sätter mig på golvet i duschen. Jag tänker men gud håller jag på att dö? Vad är det som händer? Men så inser jag 

Jag har ju förf*n en panikattack.. 

Det var längesedan så jag fatta inte först, jag trodde jag höll på att få en stroke, att hjärtat höll på att lägga av. 

Ja jag vet inte vad. Men de fanns ingen tanke på en panikattack.

Jag har absolut känt av ångest till och från men jag har förträngt en panikattackskänsla som utspelar sig såhär. 

Men den gick över den också, behövde bara ta kontroll över andningen, var bara lite svårt när jag först inte ens förstod vad det handlade om. 

Konstigt hur kroppen och huvudet sitter ihop egentligen, de är ganska fascinerande. 

Vad våra känslor kan påverka kroppens funktioner.